
Tettaweḍ-aneɣ-dd tidet s wudem n tcuni x webrid n tẓuri, di tẓuri tarzugi d taẓyuḍi itiri ɣar-sent ijj n wudem, udem n taycit.
Taẓuri d tabrat, d azyenfi zeg ifeqqusen n tudart, d abeddi d amsawar ak yiman, d asbeddi n wakud maḥend war iɛeddu ḍeɣya.
War din bu ca n tẓuri izemmar unaẓur a zzay-s yaweḍ ɣar wurawen tujar aɣennej. Aɣennej d uẓawan d tadbirt tɛeddu nican ɣar wurawen, minzi aɣennej d ires d amaḍlan, izemmar a zzay-s yaca ijjen zi ṭṭarf, waxxa war ifehhem i yiwaren, maca aẓawan yesturjum maṛṛa min yexs ad yini unaẓur.
Dinni aṭṭaṣ n inaẓuren di Arrif iwḍen s reɣnuj-nsen ad ggen amcan deg urawen n irifiyyen niɣ deg urawen n imaziɣen.
Aanẓur ameqqṛan Ɛellal Cileḥ d ijjen zeg inaẓuren-a, yegga 2 n tesfifin, ɣar-s drust n iɣennijen, maca yerqef aṭṭaṣ n isental di min iɣennej.
Tasfift tamezwarut i dd-yessufeɣ di 1987 tejja rimart d tameqqṛant deg urawen n irifiyyen, s yiwaren yecnan d llɣa yiẓiḍen d tmijja yucin ak min tetɣennej.
Rebḥar, Imeṭṭawen-nnem, Tudart, Numidya d iɣennijen war zzay-sen tsexxid, mermi mma ykemmer ijj uɣennij tfarrḥeḍ i wɣennij nneɣni ɣa yebdan.
Tasfift wis 2 i dd-yeffɣen di 1998 tuɣa-tt d ijj n tmarniwt temɣar deg iyyar uɣennij amaziɣ amezdag, niɣ aɣennij i yarbun ddqer n tɣawsa n tmaziɣt.
Neccin d imaziɣen, Baba-ynu, Jar tedwat d reqrem, Ṣewwtet x-aneɣ, S ufusi s uẓermaḍ, Tammurt-inu d iɣennijen cnan s waṭṭaṣ, bra ma a nettu aɣennij agrawli
Neccin da zi rebda, aɣennij-a i zi yedḥa Ɛellal yetwassen zzay-s kṭar zeg iɣennijen-nneɣni, waxxa war t-isejjel ca di ca n tesfift, maca yetwasejjel di twengint n imaziɣen.
Ɛellal zeg inaẓuren i yeksin amnus n tɣawsa tamaziɣt, xminni qqareɣ yeksi rhemm, warǧi ɣar deg iɣennijen waha, maca di tudart-nnes, tarwa-nnes maṛṛa ɣar-sen ismawen d imaziɣen, zeg imeɣnas i ntaf rebda deg umezwaru deg imsagaren i yetwaggen x tmaziɣt, di tecri n umezwaru n May rebda yeḥḍar netta d taṛwa-nnes, di Tmesmunt n Tanukra yegga tizemmar d timeqṛanin, ak MCA di tseddawiyyin, di CMA n 2005 tuɣa-t zeg iwdan yarbun ddqer n usewjed i wemsagar-a ameqqṛan…
Iɣennijen n Ɛellal waxxa kur ijjen ma n asentel i xef yessawar, maca nzemmar a ten-nesmun deg ijj usentel : Tirelli d yimar yecnan i ymaziɣen d maṛṛa regnus.
Tireli i ymaziɣen s waryaz d temɣart, tirelli i maṛṛa wen xas-yarezzun.
Di rxezrat n Ɛellal, tirelli teqqen s waṭṭaṣ ɣar temɣart, minzi s bra tirelli n temɣart aydud war izemmar ca ad yuyur ɣar zzat, a nbedd cwayt ɣar min iɣennej x temɣart, maḥend a neksi ijj n tesmaqqač x rxezrat-nnes ɣar tɣawsa n temɣart.
Tamɣart, d Amezruy
Numidya, d tammurt n imaziɣen, d isem n tḥenjirt, deg uɣennij-a yessawar ak umezruy s yiḍnnad-nnes d yimar-nnes, iḍennaḍ d tammurt n imaziɣen, imar d Numidya yeǧi-s uma-s, yeqqar deg uɣennij:
Numidya tameẓẓyant Numidya ya wečma
Isem-nnem d ameqqṛan deg ur-inu yeɣza
Yesmun rejdud-nneɣ rejdud imezwura
Rejdud iweddaren s umezzeq n tira
Ɣar-m ijj n yisem d ameqqṛan i yeǧa
Tettareɣ a temɣar-ḍ a tawḍeḍ ajenna
A tarzud x tidett, tidett mani teǧa
Deg uɣennij-a itettar a temɣar Numidya, taḥenjirt tameẓẓyant, a tarzu x tidett i yweddaren s umezzeq n tira, minzi mamec nessen amezruy n imaziɣen iweddar.
Amezruy-a i yweddaren, niɣ yetwaẓewwaren yeqqar x-as deg ijj uɣennij-nneɣni :
Amezruy-nni neqqar yeccur s ixarriqen
Amezruy umaziɣ d maziɣ i t-ɣa-yfarnen
Amezruy-a min day-s x imaziɣen war daneɣ-dd-yiwiḍ ca? Itarra-dd x-aneɣ Ɛellal deg uɣennij-a s yixef-nnes :
Neccin d ayt umaziɣ zi tmurt ymaziɣen
Rejdud-nneɣ ɛemmars taḥḍiḍt war tt-ntiyyen
Neccin d ayt umaziɣ zi Tmezɣa ymaziɣen
Tamɣart s ccan-nnes d Dihya xas-ɣa-ycehden
Ccan i tuɣa das-wcin imaziɣen i temɣart itxessa ad yedwer, maca maḥend ad yedwer ixess maziɣ ad ifaq maḥend ad yemseksi x tesɣart-nnes.
Tamɣart, d amseksi
Tamɣart mara tuɣa temseksi ak yemxumbar n tudat, teɣra, tiweḍ a tessen min yeǧan, maca tizemmar-nnes d tiquḍaḍin, minzi tetwacarf deg ixxamen zegga tkemmer tɣuri-nnes, yeqqar Ɛellal deg uɣennij n Jar tedwat d reqrem :
Baba-ynu mani teǧa wečma yeɣrin ?
A mmi-ynu bellɛen x-as tiwwura
Imeṭṭawen d iɣeẓran zeg iḍennaḍ ar nhara
A mmi-ynu carfen-tt s tazra
Deg uɣennij-a yessawar x tirelli n temɣart d tṣeqqar-nnes das-yetwaksen, maci ɣar i nettat maca ura d aryaz, s uya deg uneggaru aḥenjir itarra x baba-s yeqqar-as :
Baba-ynu čer xaf-i zi nhar-a
Ad arreɣ tyuya ad carzeɣ timura
Tamɣart, d tudart
Tamɣart d azyen n wamun tkessi imunas d yemxumbar n tudart am ten-ykessi waryaz, niɣ ɛad tettajar-it di tmesract-a, nzemmar a nini belli war teǧi tudart bra temɣart, waxxa manaya ssnen-t yewdan maṛṛa.
Xminni nessawar x tudart, nessawar x tayri d min yecnan, nessawar x tarẓugi i yreqqa utarras di tudart-nnes, nessawar x beṭṭu jar wurawen, Ɛellal yessiwer x manaya deg upennij-nnes Tudart, yeqqar :
Isem-nnes d tudart yessenhezz urawen
Tenna-ayi nniɣ-as nesmun deg iwaren
Tusa-yi-dd usiɣ-as-dd am tisit yareqqen
Nnan war nnin Iwdan imarzagen
……
Tudart war dayi-tefhim teqqen x waṭṭawen
Ifarq-aneɣ webrid, abrid n wuccanen
Tayri teḥḍar deg iɣennijen nneɣni n Ɛellal, maca aɣennij n Imeṭṭawen-nnem d aɣennij n tayri nican, minzi anaẓur yessawar s wur-nnes, yetban manaya deg iwaren yuǧɣen d llɣa yesruban, yeqqar deg uɣennij-a :
Imeṭṭawen-nnem am remwas i yqeḍɛen
Tqessan ur-inu yenwan s ifeqqusen
Teqqsed-ayi deg ur ttruɣ imeṭṭawen
Ussan-inu cemḍen dewren d imarzagen
Tamɣart, d tammurt
Lalla tammurt-inu ya lalla-s n tmura
Qaɛ min day-m d rxar neccin war neẓri ca
Lalla tammurt-inu ya lalla-s n tmura
Tendareḍ tarwa-nnem tetliɛen di rexra
D wa d izri i zi yebda Ɛellal aɣennij n Lalla tammurt-inu, deg uɣennij-a yessawar x tmurt n imaziɣen i yeǧan d yemmat-sen, tejj-iten ad uyuren ɣar tmura n barra maḥend ad arzun x ureqquz n werɣum, waxxa nettat teccur s rxar d igerwan.
Tammurt tesmeḥ di tarwa-nnes, tettru x-asen.
Tammurt-a i x yenna Ɛellal deg uɣennij n Rebḥar, di tesfift tamezwarut :
Tammurt d tazegwaɣt
Yuḥer yekka weṣɣar
Rmacur d aneqṣi
Warǧi min ɣa nemjar
Deg uɣennij-a tuɣa yenna-neɣ unaẓur x min itejjan imaziɣen niɣ irifiyen ad uyuren, ad semḥen di tmurt-nsen. Waxxa netta tuɣa yegga tizemmar yettar twiza zi rebḥar maḥend ad yeɛder ibriden i yewdan deg udrar, maca war yiwiḍ ca.
Din aṭṭaṣ ɛad min ɣa yini utarras x Ɛellal d min iɣennej, deg umegrad-a beddeɣ ɣar temɣart di reɣnuj-nnes waha, maca ssitimeɣ zeg i Maruten ad arren taynit i wnaẓur-a ameqqṛan, a xas-arin cwayt, minzi yestaheǧ u cenna mara yura utarras x ijj unaẓur am Ɛellal Cileḥ.



