Tuɣa-ayi s-nnej i qama n usengaf d aɛeryan, mayen ixsen ad yini ila d ca n ijjen i dayi-ikksen arruḍ-inu, ad yili yerra taynit i tmezdit-inu[2]. Qqneɣ tiṭṭawin, tteggeɣ ixef-inu axmi ɛad sexfeɣ, d nec rezzuɣ x ca n ussefru[3] i manayenni. Ittsemma mala ca n ijjen ṭṭfen-t iyreḍ tnayen n tyuyawin n ttqacer ixess-as ad asen-issefhem maɣer i tt-yegga s ca n tebridt niɣ s tenneɣni. Reẓmeɣ tiṭṭawin uca ufiɣ taḍbibt tesfernnin-d ɣer-i, wer dayi-tezzem x walu:
- Mayen yemsaren? nniɣ-as maḥend ad rebḥeɣ lweqt.
- Ma wer teɛqiled a mass?
Uciɣ axmi trezzu ad tessen ma ticti-nni tejja day-i ca n later d ameqqran ma lla, uca nniɣ-as tidet s tiggwdi ḥma wer day-i tteggen ca n uparsayu.
- Tewta-ayi ijjen ṭṭumubin.
- tettɛqaled isem-nnec.
Nniɣ-as isem-inu, nican udarebbi, uca tessers zzat i tiṭṭawin-inu tlata n iḍuḍan ḥuma ad tfitcar ma wer ttwiliɣ rebɛa niɣ xemsa. Zewɣeɣ s usedḥi d tiggwdi. Ggwdeɣ ad tessers zzat i wudem-inu tnayen n tyuyawin n ttqacer ḥuma ad asen-d-ɛawdeɣ s ijjen imesli s jjehd. teggwed teḍbibt ad tili tezweɣ n wudem-inu zeg uṭansyu. Uɣul[4] n ticti ipudar ad iban awern-i i laksiḍa s ijjen lweqt.
- Ma aqqa-ayi deg usegnaf n “la paz”? niɣ di “Ramon y cajal” niɣ di “Gregorio Marañón”?
Sseqsiɣ ḥma mmleɣ tussna-inu s spiṭarat. Fekkreɣ ila s tebridt-a zemmreɣ ad snuffreɣ asentel n ttqacer.
- Di man temdint i di llan spiṭarat-a? tesseqsa la d nettat.
- Di Madrid. Rriɣ-d s ucaci, lebda s ict teggwdi ḥuma ad yili useqsi nniḍen x ttqacer.
Nec d ameẓẓyan, tuɣa tteffɣeɣ ɣer uzabuq, yemma tuɣa tettseqsa-ayi ma yirrḍeɣ ca n warruḍ n dixel d amezdag. Tuɣa teqqar: “mala temsar-ac ca n laksiḍa, lḥajet d tamezwarut i dac ɣa ggen ad ac-kksen arruḍ. Ttxayaleɣ ila tiḍbibin wer ttexsent bu ad ẓrent arruḍ-nnec n dixel wessxen”.
Ahelwes-a imun akid-i tudert-inu amen tekmel. Xmi ttraḥeɣ ad sɣeɣ ca n uɣemis tuɣa yirḍeɣ arruḍ n daxel d amezdag. Waxxa amenni, ɛemmers ma nniɣ-as ad ayi-iṭṭfen d nnec yirḍeɣ tnayen n tyuyawin n ttqacer, tyuya x tenniḍen, nniɣ-as ad tili d ijjen tmezdit tettegg-itt tiferɣi n iwetman, wer ssineɣ mamec tegga tiferɣi-ya.
- Texsed ad nsneɣmes ḥedd? Tesseqsa ɣer umeggaru.
- Ma iggur ad teggem ca n uparsyu niɣ ca n ḥajet ammu?
- Lla, lla, tenna d nettat tḍeḥḥek, kulci aqq-t mliḥ, maca ixess-ac ad kid-neɣ tensed tameddit-a da, adu taynit-nneɣ.
Awern-i umi d-tusa yemma, tfitcar ila aqqa-ayi mliḥ, tesseqsa-ayi ma yirḍeɣ ca n warruḍ n daxer d amezdag umi day-i tewta ṭṭumubin.
- Tuɣa beddleɣ-ten qbel. i das-nniɣ, d nettat teccur s uɛeffar, wer din bu di dduniyt man-wen imejjren agemmu[5] n useymi-nnes s tebridt-a tanita.
- Maca tuɣa yirḍeɣ tnayen n tyuyawin n ttqacer. Rniɣ-as s usedḥi.
- Mamec tuɣa teggid tyirḍed tnayen n tyuyawin n ttqacer? Mayemmi zeɛma?
- Amenni waha. Ggwdeɣ ad ayi-temsar ca n lḥajet mala ffɣeɣ s ijjen tyuya n ttqacer.
Texzer-d dag-i yemma s uksan[6], uciɣ axmi uciɣ-as ticti iqsḥen di tudert-nnes amen tekmel.
- Ya lɛurret! i tenna, umi i d-tudef teḍbibt tenna-as belli nec di tidet d ijjen uḥenjir trebba-t waha.
-------------------
[1] Quotidiènne
[2] Etrangeté
[3] Explication
[4] La conséquence
[5] Fruit
[6] Hain




