Ṭɣatt n mass Sugan


Tuɣa εemmares mass Sugan war ɣars tumart (bonheur) aked tiɣattin nnes. Iweddar itent marra s tebridt d ict: Ɣer ict n tuffut (matin) zic qeṭṭwent asɣun, ttruḥent ɣer wedrar mani tent-ittett wuccen. War tent iteṭṭef assref ura d tigwdi zeg uccen. Tuɣa tent d timesgurratin (indépendantes) ttexsent ad ddarent di tiriwt d trelli. Mass Sugan tuɣa yemɣujjet, yeqqar: Ṣafi, tiɣattin taremmiɣent (s’ennuer) akid i, s uyenni εemmares ssa d tsawent ad sseymeɣ ura d ict nneɣni. Waxxa amenni yettaf di taryast nnes, awarni ma yweddar sḍiṣ (6) n tiɣattin, isɣa d tɣatt wiss ṣa (7), maca twara ya yiwid ict d tameẓẓyant ḥuma ad tennum, ad teqqim akid s.

- Ah! i mecḥar icewwar aẓṛi n tɣatt tameẓẓyant n mass Sugan, i mecḥar tcewwar s tiṭṭawin nnes iɣaryen, ṭadmart nnes tacemratc, ticekrad nnes tibarkanin, iqaccawen nnes d izeyran, nnḍen. Tuɣa taressa mamec tettexs aserfi. Tbedda i wenni titezzyen u tuɣa war tasrusi iḍaren nnes deg wqbuc n uceffay.

Mass Sugan tuɣa ɣars ijj n weqwir awarni taddart nnes yennḍa-as d uxeccab. Dinni i yeqqen tɣatt nnes ɣer ict n teggust (le pieu) di temcant yecnan deg yiyyar mani illa aṭṭas n tefswin (herbe). War yettu ad as yejj asɣun d azeyrar, zi twara ɣer tenneḍni ittsajja xef s ḥuma ad yexzar mammec i tedja. Tɣatt tarecqa as tt aṭṭs u tuɣa thedda s wur s uyenni tarecqa as tt ura i mass Sugan. Ar ruxa!, i yenna mass Sugan amezluḍ, ha qat ict i war teqniḍ akidi!.

Mass Segan tuɣa izgel (se tromper), tɣatt nnes tuɣa teqneḍ.

Ijj n wass, rami tuɣa txezzar ɣer wedrar, tenna:

- I mecḥar ɣa iriɣ mliḥ diha! ict n teḍfi (plaisir) temɣar mara nettweɣ, tazzleɣ di tefsut (herbe) jar tlullucin d tiddaɣin (arbres) mebra asɣun a i day i yennḍen i yiri!... Mliḥ i weghyul niɣ i wfunas aheddu deg wqwir!.. Tighattin nitenti ixessa asent tiriwt d tirelli..

Zi ruxa d tsawent, tafsiwt (herbe) n weqwar tedwer ɣars d tamerzagt. Yusa as d reqnaḍ, telmez (maigrir) ar ami tedwer tetticc d drust n uceffay. Tuɣa tezzidjiz s wesɣun azeyrar i tjebbed, traḥ d tettas d deg weqwar, labda txezzar ɣer wedrar, tinzar nnes areẓẓment tesbeεa s ufuɣel (tristement) Maε!.

Mass Sugan tuɣa yuca aqa tɣatt nnes war tedji di ca, maca tuɣa war yessin min dinni.

Ijj n wass, ami tuɣa isala aẓẓay nnes, tenneqreb ɣers, tenna yas s yiles nnes:

- Ser, a mass Sugan, necc tuẓa ɣari tudart a.

- Ah! a Yarebbi!... ura d nettat! isɣuy mass Sugan, yeqqim ihbeḍ (etonner) arami i das yewḍa  weqbucc zeg ifassen.

- Mammec temsar a Blankit, texsed ad tuyûreḍ xafi?.

Blankit tarra xefs:

- Wah, a mass Sugan.

- Txessicem tafsiwt da?.

- Uh! uhu! a mass Sugan.

- Ataɣ asɣun d aquḍaḍ aṭṭas, texsed ad as arnyeɣ?.

- Nnehra, a mass Sugan.

- I xennit, min d am ixessen? min tarezzud?.

- Arezzuɣ ad uyûreɣ ɣer wedrar, a mass Sugan.

- Maca, a tamcunt, war tessined aqa dinni uccen deg wedrar, min ɣa teggeḍ mala yus d?.

- Ad t wteɣ s iqaccawen, a mass Sugan.

Uccen ad ibuṣar xef tiqaccawin nnem, icca ayi tiɣattin tuɣa ɣarsent iqaccawen mɣaren xef yenni nnem... tessned Rinud tawessart tamezluḍt (pauvre) i tuɣa da azzɣaṭ, ict n tɣatt d takerwat (maitresse) s ṭzemmart nnes, tuɣat teqseh am uzalaɣ (bouc). temneɣ aked wuccen tameddit tmun … s wass zicc yecci tt.

- Alastima! Rinud tamezluḍt, min imsaren yemsar, a mass Sugan, maca jj ayi ad uyûreɣ ɣer wedrar.

- A taynart inu!.. Yenna mass Sugan, min tent yuɣin tiɣattin inu? ict nneɣni i yarezzu ad t yecc wuccen... Uhu! εemmars manaya ad yiri!... ad cem snejmaɣ waxxa war texsed, a tafinyant!  ḥuma war tqettweḍ asɣun ad cem qqneɣ di lkuri, ad teqqimeḍ dinni i lebda.

Mass Sugan izzuɣart tɣatt nnes ɣer ijj n lkuri tzedɣ itt tadjest, yeqqen xefs s tsarut.

Maca yettu ad yeqqen tbûrjet. mix i d yerra s weεrûr arami tɣatt tameẓẓyant teffeɣ zi tburjet, uca tuyûr.

Ami txecc ɣer wedrar, marra tarehheb zzays. εemmars taddaɣin (arbres) war ẓrint aẓri am wa. Rqant amknaw ict n tgellidt (reine) d tamezyant. Taddaɣin n tayda hwant ar tammûrt ḥuma ad as sserfent s tiṣeḍwin nsent. Tilullucin sfuffuyent xef webrid nnes. Marra adrar yegga yas urar. I mecḥar tuɣa tumer (etre heureux) tɣatt nneɣ! Mebla asɣun, mebla taggust... war dinni min ɣa tt yeṭṭfen ḥuma ad tazzer, ad tehḍa mammec i texs.. tuɣa dinni aṭṭas n tefsiwt, tawda as ar iqaccawen. I mani tejjim tilullucin!... tɣatt tacemlalt, axmi temmesweḍ (être ivre ); tettazzer daysent, ticekradin sarrhent. S tuzwayt (soudain), tendu tṣar tbedd xef tiḍarin nnes, u hub! Tuyûr s tazzla azellif ɣer zzat. Ict n twara sennej i wedrar, twara nneḍni s wadday nnes, tettazzel mani mma... ad tinid axmi tuɣa dinni mraw (10) n tiɣattin n mass Sugan deg wdrar. Minzi tuɣa war tteggwed zi ḥedd.

Ict n twara ami tuɣa tekka xef tma n ict n tawrirt, ict n tlulluct deg uqemmum nnes, twara s wadday, di azlaɣ taddart n mass Sugan s weqwir nnes. Manaya yejjit tteḍṣa (rire) arami runt tittawin nnes.

- I mecḥar i yemẓi! tenna tɣatt tamezyant, mammec i dayi temsar arami tuɣa ttawiɣ diha?.

Tɣatt tamezyant tuɣa tɣir as diha, di tqeyyut n wedrar, temɣar anict n dunect.

Tuɣa ijj n wass yeccna i tɣatt n mass Sugan. Ɣer wezyen n wass ami tuɣa tettazzel ɣer ufusi d uzelmaḍ, ṭṣar deg ict n tḥimmart (troupeau) n tɣattin n wedrar (les chamoix) i tuɣa iheddan tafsiwt. Tɣatt nneɣ tamẓẓyant, s yirem nnes acemlal, tegga aferra (sensation). Tuɣa ittman (paraittre) aqa tettarbeṯ deg ijjen zzaysen d aberkan. Sin (deux) yidsen ruḥen ad ssaren di tizgi (forêt)... S tazzla aḍu (vent) idwel d aṣemmaḍ.

tewḍa d tallest, adrar iddukken: tuɣa d timedlest (le soir)...

- Zi ruxa! tenna tɣatt tamezyant. Teqqim tehbeḍ (etonner). S wadday, iyyaren (iggaren) tuɣa ntan ḍi tayyuṭ, aqwar n mass Sugan iweddar u war tettwiri zzay s mɣar (sauf) tazeqqa d cwayt n waggu (fumée).

Tbedd tettesra ɣer inegnan (clochettes) n yict n tḥimmart n wudji i ydewren ɣer lkuri, tessukken tuca aked afuɣel (tristesse) di buḥbel nnes... Ijj n wejḍiḍ i tuɣa idewren ɣer usekki (nid) nnes iḥrara xefs s wafriwen nnes. Tarjijj.. tekkar d ict n tɣuyyiṭ zeg wedrar

-Hu! hu!

Txarres (penser) deg uccen; s wass tuɣa tabuhalect war days txarres... twara d ict yessarsar ijj n wejɣur (trompette) zi raggûj deg wzragh (vallée). Tuɣa d mass Sugan ittraɣa i twara tameggarut i tɣatt nnes ḥuma ad tt-tedwer.

- Hu! Hu!... isɣuy wuccen.

- Dwer d! Dwer d!... ittraɣa d ajɣur.

Blankit tuɣa texs ad tedwer, maca temnakka (rappeler) taggunt, asɣun, aqwir, tufa tudart a war teqqim tettassed akids, s uyenni ṭexs ad teqqim deg wdrar.
Ajɣur war yeqqim itsarsar..
Tɣatt tesra awaras adida (bruit) n tifray. Ami tenneqreb twara sin (2) n imejjen d iquḍaḍen u qṭuṭṭcen, s sin n tiṭṭawin traqriqent... tuɣa t d uccen. Tuɣa yemɣar. Iqqim yareṣṣa ixezzar ɣer tɣatt tacemlalt ittqas itt d amezwaru zi raggûj. Minzi issen aqa ad t yecc, war ittmarri, maca ami inneqreb yeḍṣa (rire):

- Ha! ha! tɣatt tamezyant n mass Sugan, yessek iles nnes azirar xef wancucen nnes.

Blankit ṭuca aked ixef nnes tweddar... Ict n tazmezt (moment) ami teεqar xef tanfust n tɣatt tawessart Rinud, i tuɣa imsasaren aked wuccen tameddit tmun, ɣer umeggaru yecci tt, tenna ataɣ ad tejj uccen ad t yecc ruxa u d abrid; maca tufa ḥsen ad temmneɣ. tessahwa azellif nnes, iqaccawen ɣer zzat; taryazt n tɣatt n mass Sugan! Tuɣa war tessitim ad t -neɣ uccen- tiɣattin war zemmarent ad nɣent uccen tuɣa tarezzu ad tessen ma ad tzeyyar ixef nnes amcnaw Rinud.

Rexdenni yerḥim d uccen amziw, tiqaccawin n tɣatt tamezyant dewrent ceṭṭḥent. Tɣatt tesmun marra tizemmar nnes, tudef deg wmenɣi s wur d yexsan. Aṭṭas n twaraṭin tεan uccen ɣer ḍeffar. tacca cwayt n tafsiwt, uca tadwer ɣer wemsasar (combat), aqemmum yeccûr s tafsiwt.. Ammu ṭameddit tmun. Zi twara ɣer tennaɣni txezzar ɣer yitran itsiqsiqen deg wjenna, u teqqar:

- Ah! imri ɣ ad zemmareɣ ad zeyyareɣ ixef inu ar ɣa tessij tuffut (matin). Ijj awari wenneɣni, ɣeryen itran. Blankit tecca t s iqaccawen, uccen s waɣmuzen... tfawt tessakk d ṭṭya nnes tazeggûɣt... asqaqi n ijj n uyaẓiḍ yuri d zi ddcar.

- D wa d ameggaru ynu! tenna tɣatt tamezluḍt (pauvre) i tuɣa ittrajan ad yari wass ḥuma ad temmeṭ; temḥaḍ xef tmûrt s yirem nnes acemlal i yeswan s idammen... Xennit yendu xafs uccen uca yecci tt.

«La chèvre de M. Seguin», zeg wdellis «Lettres de mon moulin» n Alphonse Daudet,