Tiɣri g wamud n tezlawit Maryam Maryami: “Lall n tidt”


Tamssizwarut:

D amezwaru, qbel ma a dd-nagm zi tcuni n min dd-yusin g wamud n tezlawit Maryam Maryami: «Lall n tidt», qbel ma a nefteḥ di min yeksi d udmawen n tufrayin, d tteswirin i zeg-neɣ iɛerrqen s taẓyuḍi d tcuni n wawalen ɣer yijj n umaḍal i di tesmun tezlawit aswaḍ-nnes ɣer Arif d twennaḍ-nnes, d min ɣer-s yeqqnen n umezruy d tdelsa d wayda (Patrimoine)…, Yeffuk a nedwel s yijj n usurif ɣer deffer maḥend a nessiwl cwayt x usefru di Arif di min yeɛdun, d wemkan n temɣart deg wesbeddi d wesluli n yezlan d tqessisin d weftal n wawalen iqaden. Zi ssenni, a neqqen min yeɛdun aked lexxu maḥend a newc ijj n tewlaft a zeg-s nessreɣ tifawin x tzemmar timeqqranin i tegga tezlawit Maryam Maryami g usufeɣ n udlis-a i yellan jer ifassn-nneɣ.

Qbel ma ad yemmutti usefru di Arif zeg usurs-nnes amiwan (oral) ɣer usurs amiray (écrit), asnflul n yezlan d tqessisin ttuɣa tettbedda awarn-as tmeṭṭut, amen ttuɣa tettbedda awarn i uɛawed n tḥuja. S manaya tettili temɣart d ijj n tmezgida tessɣura i yḥenjiren i dd-ittalin irimen (Expériences) n yewdan yeɛdun, tesnama-ten x tutlayt ḥuma ad teqqim tettwaksi x yilsawen (Qessuḥ.L & Zizawi.Ɛ 2006). 

S wedwal-nneɣ ɣer tudert tanamunt (Vie sociale) n temɣart tarifit, d mamk i ttuɣa tettedder tudert-nnes di taddart d yegran d tebḥirin, d tmeɣriwin i di ttuɣa tettili… Ssa i nezmer a neksi asneflul aseklan n temɣart deg yiger n yezlan.

S uya, a dd-idareɣ ijj n temsart, umi dd-tusa ijj n teɣtast (Décision) zi Muḥmmd n Ɛebdlekrim Lxeṭṭabi itteṭṭef zeg-s timɣarin ḥuma wer qqirent izlan (Aẓerwal.F 2013). Taɣtast-a wer das-teɛjib i temɣart tarifit, uca terra x-as s yezli-ya:

“A rebbi a t-tehdid, a danɣ-yewc ttesriḥ
A danɣ-yewc ttesriḥ, x lalla buya d cḍiḥ”

Zi ssa nettessen amkan i ɣer-s ɣer temɣart di tmenna d wesneflul n yezlan.

Zeg yewdan imezwura i yurin x usefru Arifi, dinn Samuel Biarnay, inna aqqa asefru n tidet ttuɣa-t d wenni i tteggent tniba d temɣarin tirifiyin, izlan-nnsent ttuɣa ccuren s buḥbel n Arif, minzi nitenti wer ttizzlent s usefru-nsent awarn i tenɛacin, amen tteggen imedyazen i ttuɣa yeqqaren izlan di tmeɣriwin ḥuma ad ṭṭfen tinɛacin; S uya, izlan n temɣart ttuɣa deg-sen tidet, minzi wer ten-teggi maḥend ad mmenzen (Biarnay.S 1916).

Maḥend ad sserɣeɣ tfawt mliḥ x usentl-a, a dd-idareɣ ijj n tenfust tesskan-aenɣ amkan i yellan ɣer temɣart deg wesluli n usefru di Arif, d min ttejjan yezlan-nnes n later deg wulawen n yewdan d twacunin.

Tanfust n “sebɛa n wawmatn”, ttuɣa-ten ɣer yemma-tsen merra d iwetman. Yuza ɣer-sen uyenni, minzi iqqrinen-nsen g teqbilt ttzawaren-ten, umi wer ɣer-sen weltma-tsen i x-asen dd-ɣa yinin izlan di tmeɣriwin.

Umi teksi yemma-tsen ddiset i twalat wiss tmenya, nnan-as: “aqqa neccin a neẓwa ɣer tewrirt-in arendad i taddart-nneɣ, malla d taḥenjirt ksi-dd taɛellamt d tacemlalt ḥuma a dd-nedwel, malla wer telli d taḥenjirt ksi-dd taɛellamt d taberkant, uca d wnni d abrid-nneɣ, ɛemmers teẓrid-anɣ, a netleɛ mani wer danɣ-yessin ula d ijj.”

Yemma-tsen tejja-dd taḥenjirt, maca tusem zeg-s ticent-nnes i ttuɣa wer ittirun, uca tuli ɣer tẓeqqa teksi taɛellamt d taberkant, lexdenni ugurn sebɛa-nni n wawmatn.

Umi temɣar weltma-tsen, tessen tidet n min yemsaren i ayetma-s, teffeɣ maḥend a x-asen terzu. Tiweḍ ɣer-sen, maca wer tessin belli d nitni, nitni wer tt-ssinen. Teqqim tettras ɣer-sen ileɣman. Minzi i dd-ɣa tban tidet-nnes: tuɣa kul tuffut tkessi deg yezlan d isebḥanen, ttadfen ɣer wul.

Zi tenfust-a, nettessen aqqa;

- Asneflul n usefru ittekk-dd zi temɣart.
- Amun (lmujtamaɛ) yeḥdaj tamɣart, d nettat d tamesneflult, d tanaẓurt… (Aẓerwal.F 2013)

Yemmutti usefru zeg usurs amiwan ɣer usurs amiray, s usufeɣ n wamud amezwaru di Arif: “ma tucid ak reḥriq inu” n Sellam Ssmɣini, asegg°as n 1992. Tmenya n isgg°usa awarn-as, uca a dd-ffɣen tnayen n imuden n temɣarin di twalat d ijjt, asgg°as n 1998, amud n Ɛica Busnina “ɛad a xaf-i trud”, d wamud n Faḍma Lweryaci “islemd-ayi wawal”. Lexxu dinn aṭṭas n tezlawiyin fsarent imuden-nnsent, am Ɛica Kurdi d Maysa Racida Lmerraqi d Ilham Amjahd, wer nettettu amud amaynu n Maryam Maryami, rni x-asen naɛima Farsi d Nur Aɛrab d tinneɣni… maca waxxa amenni ttɣimant tira n tmeṭṭut udrusent arendad i min dd-yessufeɣ wezlawi arifi, manaya ittɛaqqab ɣer waṭṭas n tɛenkrifin wer nezmir a x-asent nessiwel lexxu merra.

1- Lall n « lall n tidt»:

Nettat d Maryam Maryami, d ijjt zi tezlawitin n Arif i yeksin aṭṭas n imunas tesdewl-iten d awalen n usefru, i tessiweḍ i wegdud Arifi deg waṭṭas n yemsagaren i tteggent tmesmunin n tdelsa tamaziɣt di Arif, mamek ttuɣa yizwar-as tecrek deg wemsagar anamur i yettwaggen di temdint n Sefru.

Nettat, D taḥudrit teɣra g tseddawit, lexxu d tanesfart (txeddem di tfarmasit), waxxa amenni, wer tt-teṭṭif lxedmet-nnes maḥend ad tari asefru, ad terni isem-nnes ɣer yismawen n tezlawitin i das-yizwaren ɣer wazzerg n usefru d tira, am: Faḍma Lwryaci, Ɛica kurdi, Ɛica Busnina, Maysa Racida Lmrraqi d Ilham amjahd.

Traja tezlawit Maryam Maryami al 2016, ḥuma a dd-teslul ijj n wamud i di tesyedd tisumaḍ n wawalen ttuɣa tufes deg-sen taykitin-nnes, amud-a umi tixḍar azwel: “Lall n tidt”, I yellan d azwel n yijjt n tqessist zi tqessisin I deg-s yellan.

Lall n tidt, d amud n jjdid n tezlawit Maryam Maryami, tazazragt n “Rif d’impression di Lḥusima”. Tawlaft n uɣamus s ufus n unaẓur amsilɣ Ɛali Busettati, deg-s 123 n tasniwin. Deg-s 26 n tqessisin, d tmessizwarut tura-tt tezlawit s ufus-nns. 

Amud yusa-dd s tnayen n wudmawen n tira, ijj n wudem yura s usekkil alatini, udem nniḍen yura s usekkil n tfinaɣ.

2- Azwel n wamud

Azwl n wamud yusa-dd s tnayen n tguriwin: «lall» d «tidt», tiguriwin-a s tnayen idsent d tiwetmanin (Féminin), manaya nezmer a deg-s nɣer asnejbed n tezlawit ɣer tɣawsa n temɣart, d imenɣiten-nnes ḥuma ad taf tiseqqar-nnes. Tamɣart (lall) irezzun a ɣer-s tili tidet, ḥuma ad tili d “lall n tidt”.

3- Aswiẓẓeḍ ɣer yiḍennaḍ deg usefru n Maryam Maryami:

Tettɛaqqab tezlawit Maryam Maryami ɣer tenfas d tirart n zik d min deg-s tuɣa ittwaqqaren n wawalen, ḥuma a dd-tagem isental d tteswirin d uxarres yeqqnen s iẓewran, yeqqnen s tmektit tamgrut (ddakira ljamaɛyya) n wegdud.

teqqar tzlawit:

“Ixarres wuccn agerṭiṭ
A kid-s yeẓẓuɣɣer insi”

Nettaf da tetterra-aneɣ tezlawit akid-s ɣer tnayen n tenfas: tanfust n wuccen agerṭiṭ, d tenfust n wuccen d yensi umi udfen ɣer tebḥirt, uca ijj ittett ittqllab, ijj ittett waha, al umi wer yezmir ad yeffeɣ zeg wexbuc manis yudef. 

G tqessist:  «tanfust n nunja», nettaf tazlawit terḍel-dd timsarin n tenfust n Nunja i nessen, maḥend a x-as talem ijj n tenfust nniḍen teslul-itt-dd x yijj n tmeṭṭut tettemɛutrus aked wamẓiwen ḥuma ad teḥḍa agla n lejdud. 

Amen teqqar deg yezlan-a :
Nunja tfawt texsi x-as!
Usin-dd ɣer yiger-nnes,
D wagla ḥewwsen-as!
Nnan-as: “cemm d tagujilt
Manaya ma tzemred-as?”
Tubberkent deg wul
G wudem sfirnen ɣer-s!
Tenna-asen: “ffɣem, agg°jem…
Agla n lejdud ḥeyydem-as!
A t-ḥḍiɣ s tiṭṭawin,
D waccaren d teɣmas”.

Nettaf ɛawed tazlawit tegga ijj n wedwal ɣer tenfust n temẓa i yeccin mmi-s, ḥuma a tt-tirḍ d arruḍ i yijjten zi tqessisin-nnes i di teqqar :

“Ayyeḥḥat x-am ayyeḥḥat,
A tamẓa n wexxam!
A ten imellyen s wajjiḍ 
Isewwken s wejdam
Man array-nneɣ akid-m?
Am sa n iregzam,
A ten yeccin tarwa-nnes
Tesyurid s uma-m!”

Zeg wudmawen n wedwal n tezlawit ɣer yiḍennaḍ, nettaf teɣellel-dd ula zi tirart n zik, i wer yeqqimn lexxu mɣar deg izellifen n yewdan i yeddren akud-nni. Teqqar tezlawit:

“Ggin afus g ufus
Ttazzlen ttiraren
Rida mida
Qenqeb zida
Cekk ffeɣ, cekk ffeɣ
Tsur Nunja…”

Mamek dd-tugem tezlawit zi tenfas d tirart n zik, tugem-dd ula zeg yinziten d wawalen i yettwannan zik, am:

“Agla-nneɣ d tareẓẓit n yiri-nneɣ”
“Min ggiɣ d taslit mani ɛad d tamẓurt”
“Wami xseɣ tammemt ad sebreɣ i tiqqest”
“Aɛeddis yejjiwnen wer ittxarres deg wenni yelluẓen”
«Mli ur xellfent ili neqqent»
«Tabuhalit mli wer ttarji ili temmut».

Mamek nettwala, merra iwalen-a n zik tegga-ten tezlawit d izewlen n tqessisin, min danɣ-itticcen ijj n tteswirt x tezlawit d wedwal-nnes ɣer wayda (Patrimoine) adelsan, ḥuma a zeg-s tessedder tiqssisin-nns, s yijj n umsawal wer ittmtti jer yiḍennaḍ d wass-a.

4- Amnus n uḥenjir ameẓẓyan g usefru n Maryam Maryami:

Mala ttuɣa tizwar Ɛica Busnina tefser ijj n wamud x iḥenjiren imeẓẓyanen asggas n 2011, azwel-nns: “Neccin d imeẓẓyanen”, nettaf ula d Maryam Maryami teksi amnus n uḥenjir ameẓẓyan di Arif, umi das-tura tnayen n tqessisin timezwura deg wamud: “Uccn d yensi”, d “Tafsut n iḥenjirn”. Tessexdem deg-sent tutlayt wer tulliɣ ca, ḥuma a kid-s yeḍfer uḥenjir asɣun n mani t-ttawi, ad yefhem iḍennaḍ-nnes, ad t-tessers deg yijj n wuɣun n tcuni n yizli aked wektay n iḍennaḍ.

Zeg isuɣad n tqessisin-a, Nettaf tazlawit tettexs ad yeqqim uḥenjir yessen tirart i ittwattun g wakud n tesmaḍalt i yeccin tadelsa n kul agdud, tejja-t iḍeffer ijj n tdelsa teqqen ɣer imassn n ttiknulujit. 

Terra ɛawed taynit tezlawit g tqessist-nnes: «Asurif amezwaru», i usegmi ameẓẓyan d mamek yeffuk ad yaf wi kid-s ɣa ibedden d wi t-ɣa yessegmen mliḥ maḥend ad yessurf s isuraf n unaruz ɣer yimal. Teqqar tezlawit g tqessist-nnes:

Yessurf usegmi
Yenḍer iḍaren
Yeḥruṭṭef zi tekli
Wer yufi wi t-id-ɣa-yeṭṭfen
Yexzar ɣer wagg°aj
D wi dinn ɣa yawḍen
D mani tella tawmat-nnes
D wi kid-s ɣa-ibedden
Yehwa-as-dd umeṭṭa
Wer yufi wi t-id-ɣa-yeṭṭfen.

5- Tamɣart di tira n Maryam Maryami:

Tamɣart tarifit deg usefru n tezlawit Maryam Maryami temmers d ijj n tteswirt n uxeyyeq, txezzar ɣer-s s wesḥissef, umi das-ruḥent tseqqar. 

Teqqar tezlawit amen tettseqsa tamɣart i umi ruḥent tseqqar:

Yelli-s n Arif-inu
Ini-ayi wi cem-yeɛdan?
Ini-ayi wi cem-yejjin?
Ini-ayi wi cem-isweḍḍren?
Jjin-cem deg webniq
Qqnen-cem s iseɣwan
Qqnen-am aqemmum
Kerfen-am iḍuḍan

Maca di tqessist: “kkuẓt n tultmatin”, tessadas-anɣ tezlawit ɣer tkerḍi (lɛunf) n twacunt x tnibut, d tudert iqesḥen i das-dd-yennḍen. 

Teqqar tezlawit:

Ad rewlent ad nnuffrent
Ad x-asnt rẓen tiɣeryin
Baba-tsent yeccat deg weɛrur
Yemma-tsent di tgemmiẓin

Waxxa amenni, treẓẓem tezlawit ameggaru n tqesssist x usirem, tettejja tfawt ad tili di min dd-yusin zeg wakud n tudert. 

Teqqar tezlawit ɣer umeggaru n tqessist:

Ad munent x weɣrum
Iweqqḥen x tfelwin
Ad dewlent ad irarent
Ad ssekkrent tiɛejjajin.

Malla ttuɣa izlan iqdimen siwlen aṭṭas x calala d tcekkamt, nettaf ula d tazlawit di tqessist-nnes: “umi xseɣ tammemt ad ẓiḍreɣ (sbarɣ) i tiqqest”, tettzawar ijj n temɣart, waxxa tegga kid-s mliḥ, waxxa tegga deg-s lxir, maca nettat terra-as lxir-nni s tuɛɛefna. 

Teqqar tezlawit:

Ssidfeɣ-cem ɣer wul
Cem tneḍred-ayi
Teffɣed-ayi d uxsas
Deg yilem izedɣ-ayi
Cem d tzura n yexsan
I wer ɣer yelli ugenfi.

Malla ttuɣa tanfust n Nunja tessreɣ-anɣ tifawin x terbat i iɛebren x wamẓiw  umi das-terwel, nettaf tazlawit terḍel-dd isem n tenfust-a, tegga-t d azwel i tqessist-nnes, terḍel-dd ula d tanfust s yexf-nnes, tegga timsarin-nnes d arruḍ tirḍ-it i yijj n tenfust nniḍen, tesskan-anɣ deg-s lebda Nunja tettbedda g wudem n wamẓiwen. Tessawal tezlawit ula x mamek tettwessa tmeṭṭut yelli-s Nunja ḥuma ad teḥḍa agla n lejdud. 

Tqqar:

Nunja d tamṭṭut
I dd-tejja yemma-s
D tagujilt n tudert
Di tamara weḥd-s…

6- Tamurt g usefru n Maryam Maryami:

Am waṭṭas n yezlawiyen irifiyen, (Lwalid Mimun, Saɛid Musawi, Sellam Ssmɣini, Racida Maysa Lmrraqi…), Tesskan Maryam Maryami di tira-nnes ula d nettat uɣun-nnes aked tmurt n Arif, xmi tt-nettaf tneqqer tɣuyyit tessur aked cwayt n umarḍen x wergaz i yeqqimen ixezzar di Arif-nnes ittwacerreg, netta yettu targazt n lejdud-nnes. 

Tqqar tezlawit :

Inim-ayi manaya
Inim min yemsaren
Arif ittwacrrg
Kenniw txezzarem
Tiṭṭawin ma sefḍent
Ma d idammen semḍen
Ma tweḍḍer-awem targazt
I dawem-jjin wayraden

Zeg wezwel n tqessist: “Ini necc d Arifi” nettessen uɣun n tezlawit aked ukal n Arif, tettexs ad tessili tamagit-nnes tarifit. Manaya nettaf-it di tqessist xmi tessawal aked uterras arifi ḥuma ad yeṭṭef acbar di tmurt-nnes, ad yeqqim g wemkan-nnes, ad icebber g umezruy-nnes.

Teqqar tzlawit:

Sel-dd ɣer-i seḥḥad
Wer sɛeqqar ixf-nnc
Ini-asen necc d Arifi
S wudem-nnk ilellec
Wer ttru wer ttnehwal
Qqim deg wedɣar-nnc
Necc d amezruy yemɣar
Ruḥ seqsa iqrinen-nnc…

7-Tayri g usfru n Maryam Maryami:

Izlan n zik, ttuɣa wcin ijj n tesɣart d tameqqrant i wsentel n tayri. S uya nettaf aṭṭas n yezlan i yettwannan x “llif” d “mami-inu” d “teɛcirt”, d “waẓẓri” d “rriḍa”… 

Maca malla ttuɣa izlan di min yeɛdun deg-sen ijj n yinaw (Discours) d usrid (Direct), tazlawit tixḍar ḥuma ad tessexdem titeswirin i di ufsent taykitin i yeccuren s tayri, i di ddurryen wawalen n tcuni i yeswaẓẓaḍen ɣer taykitin isebḥen.

Tqqar tezlawit:

Barbar-ayi-dd ɣer-k
Wer ttxarres di tekli
Umi dayi-ɣa-tejjed ?
Wi ked ɣa-ggɣ tayri ?…

Lebda deg yiger n tayri, tazlawit g tqessist-nnes: “Asaxi n tayri”, tesfiris-anɣ-dd (tressem) mamek i tt-ittexs umeɛcuq, minzi waxxa yigg°ej, wer yudis, axmi lebda aqqa-t akid-s, ittazzel-dd ɣer-s s uyis, itteqdiddis zzat-s... 

Teqqar tezlawit:

Neḍreɣ tiṭṭawin
ɣer win yigg°jen wer yudis
Yessekker taɛejjajt
Yuzzel-dd ɣer-i s uyis
Ibedd-dd arendad
Wer yekkir wer yeṭṭis…

Ɣer umeggaru n tqessist, tettexs ad tessken tezlawit i wmeɛcuq belli aqqa-tt deg webrid, minzi nettat lebda teqqen ɣer tmurt. Mamek nessn, wenni yeqqnen ɣer tmurt yersa, wer yezmir ad yewc afus di tayri. 

Teqqar tezlawit g umeggaru n tqessist:

Yenna-ayi wi cem-yilan?
Yenna-ayi cem manis?
Nniɣ-as necc ssa,
Necc tammurt-a d yelli-s.

Di tqessist-nnes: “taxzart n tiṭṭawin”, tettalles (tettɛawad) tezlawit ijj n tenfust tiẓeḍ s tteswirin x wemsagar-nnes aked umeɛcuq, tfetteḥ zeg-neɣ deg yijj n wemsawal yeccur s tcuni n tayri. 

Teqqar tezlawit:

Yexzer-dd deg-i yessedḥa
Yessadar tiṭṭawin
S wermac n wabliwen
D ukessi n tammiwin
Ufiɣ lxezrat-nnes
Deg-sent tiwalin
Ad yessiwel wer yezmir
Yejja-ayi jar da d din..

Ttbeddalent taykitin n tezlawit zi tqessist ɣer tenniḍen, min yesskanen belli addad nnes wer yersi ca di tayri. Ijjt n twala nettaf-itt teẓẓuyet ameɛcuq, trezzu x-as mani ma, deg wedlis n usefru, di lebhut n leɛwin, tettarja-t di tmedditin…

Amen teqqar di tqessist-nns: “mani tellid”:

Rzuɣ x-ak di tebratin
Deg wedlis n usefru
Di lebhut n leɛwin
Di tẓaɣart n weẓru
Qqaseɣ-cekk di trussi
N uɣi yessendu
Urjiɣ-cekk di tmedditin
N wemwan d unbdu…

Maca nettaf-itt ɛawed di tqessist: “Mli wer deg°lent ili neqqent”, tettjalla g umeɛcuq!… 

Teqqar di tqessist-a:

A cekk-zzelzeɣ d taɛejjajt
Zeg ufus-inu afusi
A cekk-neḍreɣ di lebḥer
Ad tersed adu tisi
A ckk-kkseɣ zi buḥbel
Am wanẓaḍ zeg warkti

8- Agujil g usfru n Maryam Maryami

Tazlawit, g yijj n tqessist azwel-nnes: “aɛeddis yejjiwnen wer ittxarres g wen yelluẓen”, tkessi s wesḥissef i ugujil, deg yijj n ttswirt tettɛawad deg-s taykitin-nnes aked taqsuḥi n tudert. 

Tqqar tzlawit:

Mant array n ugujil
Di tudert iweḍḍaren
Ixezzar s tiṭṭawin
Qḍan-as wawalen
Yettru yesɣuyyu
Iseffeḍ imeṭṭawen

Tettexs tezlawit a danɣ-tessken taqsuḥi n wulawen n yewdan i yellan mliḥ x-asen, i wer ixezzaren g ugujil, g wakud mani nettaf tiwennaḍ-nnes tterrant-id x-as, ssawalent akid-s. 

Teqqar tezlawit:

Ittlaɣa deg ujenna
Tterran-dd x-as idemrawen
Yettru akid-s wejḍiḍ
Wer yettrusen, yeṭṭawen
Ittnusa di tmdditin
Di tagant issagg°aden
Yeddal s useyḍuḍ
Icerrgen yeqqersen
Ittetter aleqquz x bu-uɛeddis yeccuren
Tuddimt n waman
Zeg iɣeẓran ccuren

9- Tilelli g usefru n Maryam Maryami

Txezzar Maryam Maryami ɣer tlelli am yijj n usitem, am yijj n unaruz, am yijj n uraji. 

Teqqar tezlawit:

Tudum-dd zeg-i
D asitm d alili
Tudum-dd d ameṭṭa
D iɣuyyan n usegmi

Mamek tettwala tezlawit aqqa tilelli ggin x-as ifurag, ggin x-as igmiren, qman-as-tt. 
Teqqar-aneɣ tezlawit amen tessawal aked tlelli:

Qeḍwen-am afriwen
Sweḍḍren-am tayri
Uglen-cem d tacḍaḍt
Di tudert n unuri
Sefḍen assaɣ-nnem
Jeyyfen-cem zeg yiri
Tewcid-asen iman
Wcin-am timessi

10- Amawal i tessexdem tezlawit g wamud-nnes:

Tessexdam tezlawit ijj n tutlayt n tmaziɣt n Arif, tugem-dd zi merra timnaḍin n Arif. Ameknaw xmi tt-nettaf teqqar: yeddem, anẓeḍ…, mamek wer daneɣ-iɛeddu ḥuma a nessiwel x uɣellel (aɣedjer) n wawalen n zik i yellan g webrid-nnsen ɣer uweḍḍer, tessidef-iten tezlawit di tqessisin-nnes, tesseddar-itn, ḥuma a ten-afen imerzuten n yimal. “Uxsas”, “anuri”, “iman”, “tasraft”, “taynit”…

Tennurẓem tezlawit x tutlayt tanawyt (langue standard), d ijj n usurif zeg-s ḥuma ad tesnam inni i ɣa yeɣren asefru-nns x wawalen n tmaziɣt tanawayt. (Sefḍen, assaɣ, abniq, tulluɣt, tamella, addur…).

Maca wer nettettu aqqa tazlawit tessexdam awalen i dd-ittwareḌlen zi taɛrabt, (bdan, lexber, martayen, …), maca manaya wer yelli d ijj n tumant (Phénomène) wer teḥḥli, minzi tamaziɣt aqqa-tt ɛad deg webrid n usegged n yexf-nns, ta zeg yijj n uɣezdis. Zeg uɣezdis nniḍen, arḍal n wawal zi tutlayt ɣer tenniḌen yella di merra amaḍal. 

Tisedwalin:

- CHACHA (2000): «Abrid ɣer yezran», Copyright by Stichting Izaouran.
- Maryam Maryami (2016): «lall n tidet», Rif d’impression, Al Hoceima.
اليماني قسوح، عبد المطلب الزيزاوي (2006): "الشعر الأمازيغي بالريف: مقاربة تاريخية"، جريدة تاويزاعدد 110، يونيو 2006.
القمري حسين ومحمد أقضاض وعبد الله شريق (1999) :" تجليات وإشكالات ثقافية بالريف"، مطابع إمبريال، سلا، الطبعة 1.
جميل حمداوي (2013) :"الشعر الأمازيغي بمنطقة الريف، أنطولوجيا و بيبليوغرافيا"، مطابع الرباط.نت.
فؤاد أزروال: المرأة والشعر الأمازيغي بمنطقة الريف، مقال منشور على  صفحة "الأدب الامازيغي" على الفايسبوك بتاريخ 8 يوليوز 2013.
- Biarny, s: «Note sur la poésie de RIF», Les Archives Berbères, Publication du Comite d études Berbères, Rabat, v1, Année 1915- 1916, 2005
- Livre, «Chants de femmes; De la prodiction a la réception», Actes de colloque, Oujda 30 Avril 2009, Edition faculté des lettres et des sciences humaines, Oujda, Filière des études Amazighes, Librairie Chiekh Hassan, Oujda, 1er édition, 2009